 | Karin Lexell > 22 juni 1916 + 25 juli 1981 God Kärleksfull Trofast Oändligt älskad Lilltorp, Björnlunda VILLE Barn Barnbarn Syskon Övrig släkt och vänner Såsom hjorten längtar efter vatten. Så längtar min själ, o Gud, efter dig. Jordfästningen äger rum i Björnlunda kyrka fredagen den 7 augusti 1981 kl. 14.00. Tänk på Cancerfonden Pg 90 1951-4, |
 | Karin Lexell + 22 juni 1916 + 25 juli 1981 God Kärleksfull Trofast Oändligt älskad Lilltorp, Björnlunda VILLE Barn Barnbarn Syskon Övrig släkt och vänner Såsom hjorten längtar efter vatten. Så längtar min själ, o Gud, efter dig. Jordfästningen äger rum I Björnlunda kyrka fredagen den 7 augusti 1981 kl. 14.00. Tänk på Cancerfonden Pg 90 1951-4, |
 | Karin Lexell. Prd Hon. rin Lexell. Fru Karin Lex- ell, Lilltorp, Björnlunda, avled På lördagen i en ålder av 65 år. och mia var född i Dunker a till 1 olen antbrukare Ville | Närmast Sörjande är förutom maken barn och barnbarn samt I Björnlunda kyrka jordfästes på fredagen fru Karin Legell, Björnlunda. Officiant var kom- minister Per Wahlström och sor- gemusiken spelades av kantor Börje Gustavsson. Mona Edlund och Börje Gustavsson sjöng duett | ”Var inte rädd, det finns ett hem- ligt tecken” av Ylva Eggehorn. I - blomstergärden = märktes | blommor från Vägsamfällighe- ten, Björnlunda hushållsnämnd, Daga hemvärn, Björnlunda lot- takår, vännerna i Axala syför- ening, CKF-kamraterna, Björn- lunda Pensionärsförening. Gåvor hade dessutom skänkts till Can- | cerfonden och till Lutherhjälpen. |
 | föras Till minnet av Karin Lexell En synnerligen fin och god människa här lämnat oss, hem och församling. Det skedde rätt så fort. Sjukdomen var oväntad. Men som många andra trodde även vi att utgången ej skulle bli- va dödlig, utan att Karin under flera år skulle få stå vid sin ma- kes sida och se om det lilla vack- ra hemmet. Men Herren över liv och död hade andra tankar. Aldrig mera får vi blicka in i de vackra, mörka ögonen och se det ljusa och varma leendet draga | fram över ansiktet. Frågorna staplar upp sig. Varför skulle lyckan skövlas så fort? Varför lät Gud sjukdomen komma? Vi finna nog flera svar, men inget som ger hjärtat tröst och frid. Men svaret skall komma en ång. Då blir det inga tårar, nej en- dast tacksägelse och jubel och vi skall förstå Franséns väldiga ord om Frälsaren: Han lever, Han lever och följer Dig om än osyn- | lig från himmelen. Halleluja. När Han är med behöver vi inte fälla modet. I Hans händer är vi trygga. Framtiden ligger i kla- raste ljus. ERIC LUNDBERG |